Arnfebern : Jan Guillou och tempelriddaren Arnaf Bengt Knutsson

I denna volym granskar Knutsson Guillous stora serie om tempelriddaren Arn, västgötasonen, som, tvångskommenderad av Kyrkan och för ca 1000 år sedan, hade att bege sig till det Heliga Landet för botgöring och strid. Han är positiv till romansvitens stora berättelse och konstaterar att den lyft intresset för medeltiden, klostrens betydelse i dåtiden och mötet med islam, allt skildrat genom Arns långa härnad och förläggning i Jerusalem.
Som mellanösternkännare i allmänhet och efter många år på plats granskar Knutsson själva romanbygget och dess beståndsdelar. Och, som språkman i synnerhet, hur arabiska (och vad det beträffar också latinet) har använts i texterna. Han undersöker likaså hur Arnfebern under ett tiotal år på gott och ont svepte fram över Västergötland, särskilt i Skaraborg med Varnhem, Gudhem, Skara och andra orter i regionen. Hur exploaterades Arnfiguren av museiverksamhet, kyrka, turistorganisationer och myndigheter? Vad finns som var bra och vad gick snett? Knutsson undersöker även filmatiseringen av Arnäventyren.
Bengt Knutsson är docent i semitiska språk med arabiska och hebreiska som huvudämnen. Som något av en kuriositet och vad som ger den här boken en alldeles egen profil är att Knutsson, författaren, delar fyra ting med tempelriddaren Arn: ursprung och uppväxt i samma skaraborgska område, teologisk skolning, mångårig vistelse i det Heliga Landet och studium av arabiska och islam.